👉 Artikel i Dalademokraten :Läs här

Texten i artikeln : Nu är de vilda djuren bara 4% – Att förändra synen på de vilda djuren är inte radikalt – det är nödvändigt.

När svenska myndigheter talar om viltvård handlar samtalet oftast om att döda vilda djur för att de stör oss människor på olika sätt eller att vi vill bruka dem som en resurs. Något mycket väsentligt saknas dock i debatten: de vilda djurens eget perspektiv och viktiga roll i Naturen.

Alltför sällan diskuteras vilda djur som individer med egna liv, behov och roller i ekosystemen. Fokus hamnar i stället på hur naturen ska anpassas till människans markanvändning, infrastruktur, jakt och ekonomi. Resultatet blir ett synsätt där vilda djur främst ses i relation till oss – inte som en självklar del av ett levande landskap.

Samtidigt är det värt att påminna om proportionerna. I dag utgör vilda däggdjur endast omkring 4 procent av den totala biomassan av däggdjur på jorden, medan människor står för cirka 36 procent och våra produktionsdjur för runt 60 procent. De vilda djur vi delar planeten med är alltså redan kraftigt undanträngda, även i ett land som Sverige där naturen ofta uppfattas som orörd.

Ett begränsat synsätt gällande de vilda djuren

Begreppet viltvård har historiskt formats utifrån människans behov av kontroll, nyttjande och ordning. Det är förståeligt i ett samhälle som länge sett naturen främst som en resurs. Men i dag vet vi mer. Ekologisk forskning visar tydligt hur komplexa sambanden i naturen är – och hur viktiga vilda djur är för fungerande ekosystem, från stora rovdjur till små däggdjur och fåglar.

När naturen beskrivs enbart i termer av förvaltning riskerar vi också att tappa bort helheten. Vilda djur är inte bara populationer, utan tänkande och kännande varelser med egna sociala strukturer och naturliga beteenden. Att erkänna detta är inte ett hot mot samhällsutveckling – det är ett steg mot en mer hållbar relation mellan människa och natur.

Människan måste lära sig att samexistera med de vilda djuren för sin egen skull

Utgångspunkt är enkel: vilda djur har ett egenvärde och ska ges möjlighet att fylla sina naturliga roller i ekosystemet. Människan måste i större utsträckning lära sig att leva sida vid sida med de vilda djur vi delar planeten med, snarare än att ständigt forma naturen efter våra kortsiktiga behov.

Biologisk mångfald, naturliga processer och långsiktigt livskraftiga populationer är oerhört viktiga inte bara för naturen utan även för människans långsiktiga överlevnad. Det handlar om att låta naturen fungera på sitt sätt – inte utifrån hur vi människor vill att det ska se ut för att passa oss. Genom kunskap, respekt och ansvarstagande för de vilda djuren får vi naturen och vårt samhälle att fungera på bästa möjliga sätt. En livskraftig natur är inte en lyxfråga. Den är grunden för ekosystemtjänster som rent vatten, friska marker, pollinering och klimatanpassning. När de ekologiska sambanden försvagas drabbas inte bara djuren, utan också människan.

Ett perspektivskifte måste till gällande viltvården

Vi måste bredda samtalet om viltvård och naturvård i Sverige. Från tekniska lösningar och kortsiktig styrning av populationer till ett mer värdebaserat perspektiv där de vilda djuren erkänns som en del av det samhälle vi bygger.

De vilda djuren har ingen egen röst i samhällsdebatten. De kan inte delta i samråd eller skriva remissvar. Men vi kan välja hur vi talar om dem – och hur vi fattar beslut som påverkar deras liv.

Att förändra synsättet på de vilda djur vi delar planeten med är inte radikalt. Det är nödvändigt. Och det är hög tid att den rösten får större utrymme i det offentliga samtalet.

Magnus Orrebrant

Ordförande Vilda Djurens Skydd