đVĂ„r artikeln i Aktuell HĂ„llbarhet hĂ€r : LĂ€s hĂ€r
Industrifisket förstör vĂ„ra hav och samhĂ€llsekonomin â sĂ€len och det smĂ„skaliga fisket drabbas. Nu mĂ„ste svenska politiker agera utifrĂ„n EU:s beslut, skriver Magnus Orrebrant, ordförande i föreningen Vilda Djurens Skydd.
Den 6 juni inleddes jakten pÄ grÄsÀl igen. Tusentals sÀlar kommer att dödas. Regeringen motiverar det med att sÀlen Àter mycket fisk. Det lÄter enkelt men Àr fel.
EU-parlamentet röstade nyligen igenom en rapport som krĂ€ver en paus för det storskaliga industrifisket i Ăstersjön. Alla svenska EU-parlamentariker röstade för. Det Ă€r ett vĂ€lgrundat beslut och grundat i gedigen forskning.
Nu försöker industrins företrĂ€dare vinkla beslutet som ett hot mot det smĂ„skaliga kustfisket. Det Ă€r en sammanblandning som inte hĂ„ller. De stora industritrĂ„larna som fiskar sill i Ăstersjön konkurrerar om samma sill som det smĂ„skaliga fisket. Ett intensivt industrifiske utarmar de bestĂ„nd som det smĂ„skaliga kustfisket Ă€r helt beroende av.
FrÄgan Àr om politikerna nu törs stÄ emot det lobbytryck som industrin utövar.
”FrĂ„gan Ă€r om politikerna nu törs stĂ„ emot det lobbytryck som industrin utövar.âJĂ€mfört med 1980-talet finns bara 8 procent av strömmingsbestĂ„nden kvar i Ăstersjön. I detta lĂ€ge har regeringen, i stĂ€llet för att ge sig pĂ„ det industriella fisket, valt att höja jaktkvoterna pĂ„ sĂ€l. Landsbygdsminister Peter Kullgren hĂ€vdar att sĂ€len âkonsumerar stora mĂ€ngder fiskâ och att jakt ska ge bestĂ„nden en chans att Ă„terhĂ€mta sig. Men forskningen Ă€r tydlig. Det industriella trĂ„lfisket och klimatpĂ„verkan Ă€r de avgörande orsakerna till havens kris, inte sĂ€len.
Professor Anna GÄrdmark och fyra kollegor inom sÀl- och fiskekologi var tydliga redan 2023: Det Àr stÀllt bortom allt tvivel att intensivt fiske Àr den viktigaste orsaken till att större fisk saknas i havet. SÀlar Àter inte de största fiskarna, de tar de mellanstora arterna och kan faktiskt gynna ÄtervÀxten av torsk och sill genom att minska konkurrens frÄn andra fiskar.
En rapport frĂ„n Baltic Waters, skriven av docent Cecilia SolĂ©r, visar hur det slĂ„r ekonomiskt. Industrifiskarnas fĂ„ngster mals ned till fiskmjöl i Danmark och sĂ€ljs till norska laxodlingar. FörĂ€dlingsvĂ€rdet stannar inte i Sverige. Det ger lĂ„ga intĂ€kter i Sverige. Om 60 procent av fĂ„ngsten i stĂ€llet förĂ€dlades till livsmedel hĂ€r i landet skulle det generera över 3 miljarder kronor per Ă„r. LĂ„ter vi fisken Ă„terhĂ€mta sig Ă€r potentialen 14â19 miljarder per Ă„r, med mĂ„nga nya arbetstillfĂ€llen lĂ€ngs kusten som följd.
”Det Ă€r inte EU:s krav eller sĂ€len som Ă€r ett hot mot det smĂ„skaliga fisket. Det Ă€r nĂ€r en liten grupp industritrĂ„lare tillĂ„ts tömma havet pĂ„ fisk.âBranschorganisationen Vi Svenska Fiskare har i olika debattartiklar hĂ€vdat att EU:s beslut slĂ„r mot det lokala kustfisket. Men organisationen samlar sĂ„vĂ€l smĂ„skaliga kust- och insjöfiskare som storskaliga industritrĂ„lare som Swedish Pelagic Federation, en av organisationens huvudfinansiĂ€rer. Den smĂ„skalige kustfiskaren har inte samma tyngd som de stora industritrĂ„larna.Â
IndustritrĂ„lningens kortsiktiga fĂ„ngstintressen fĂ„r inte vĂ€ga tyngre Ă€n den forskning som entydigt pekar ut dem som det stora problemet för Ăstersjöns ekosystem.
SÀlen blir syndabock, det Àr politiskt bekvÀmt att döda den. Ett pausat industrifiske Àr inget hot mot det smÄskaliga kustfisket, det Àr dess rÀddning och samhÀllsekonomiskt innebÀr det miljarder i potentiella intÀkter som i dag försvinner ut ur Sverige, för att inte tala om allt det lidande som sÀlen utsÀtts för under jakten.
Magnus Orrebrant
Ordförande, Vilda Djurens Skydd
